Att man alltid glömmer hur svag man blir när man är sjuk. I dag har varit en jätte jobbig dag, fy vad synd jag har tyckt om mig själv. Jag ska inte nämna några detaljer men attans vad dåligt jag har mått och mer eller mindre fortfarande gör.
Jag har tyvärr missat pluggnadet och lunchandet med mina vänner idag och jag har fått ställa in min vinkväll med mina älskade varbergs tjejer imorgon. Troligen missar jag även fikan med mina tjejer vid tolv imorgon då vi ska gå igenom varandras inlämningsuppgifter, så länge det inte sker ett mirakel så att säga.
Nu ska jag försöka äta lite yoghurt till, har lyckats få i mig en halv mugg hittills under dagen så en halv till tror jag att jag åtminstone behöver om det här miraklet ska falla in imorgon.